Universitet och högskola

På ett universitet eller en högskola kan du läsa en mängd utbildningar och fristående kurser. Högskolestudier innebär stor frihet och eget ansvar. Studierna ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att vara kritiskt ifrågasättande och sätta in det du läser i ett eget perspektiv.

Det här kan du göra på universitet och högskola:

  • Gå ett program
  • Välja kurser för att själv sätta ihop kurser till en examen
  • Ta en yrkesexamen
  • Läsa fristående kurser till exempel för kompetensutveckling
  • Läsa sommarkurser
  • Gå ett basår
  • Läsa på grundnivå
  • Läsa på avancerad nivå
  • Gå forskarutbildning

Så här är utbildningen upplagd

Du har stor frihet att välja hur du vill planera din tid när du läser på universitet och högskola.
Du har föreläsningar, seminarier eller annan form av schemalagd undervisning. De vanligaste formerna är föreläsningar och seminarier.

All utbildning du läser på universitet och högskola bygger på kurser. Vissa kurser är bara några veckor långa medan andra sträcker sig över ett helt år.

Heltidsstudier omfattar ungefär 40 timmar i veckan. Alla timmar är inte inbokade för föreläsningar, mycket tid går åt till att läsa litteratur och göra uppgifter på egen hand.

De flesta utbildningar startar på hösten men det finns också utbildningar som startar på våren. Du kan även välja att läsa sommarkurser. Om du läser på heltid läser du 60 högskolepoäng (hp) per år.

Du kan välja att läsa på deltid till exempel på halvfart eller kvartsfart på många kurser. Du läser då färre timmar per vecka och tar färre högskolepoäng. Föreläsningarna ligger då ofta på kvällar eller helger. Det underlättar om du vill kombinera studierna med arbete.

Olika undervisningssätt

En föreläsning innebär att en lärare pratar om sitt ämne för en grupp studenter. Föreläsningarnas storlek kan variera, allt från en stor grupp i en aula till ett mindre antal studenter i ett klassrum. Då lyssnar man och för minnesanteckningar.

Ett seminarium innebär att en mindre grupp studenter samlas för att diskutera ett visst ämne som ni har läst in er på i förväg. Ofta är det obligatoriskt deltagande och det sker en betygsbedömning på ett seminarium.

På högskola och universitet får du skriva uppsatser. C-uppsats är ett självständigt, utredande forskningsarbete som är en av förutsättningarna för att få en kandidatexamen. C-uppsatsen skrivs slutet av utbildningen och består av 15 högskolepoäng.

De utbildningar som leder fram till en yrkesexamen innehåller ofta en eller flera praktikperioder. Då får du öva på ditt kommande yrke på en arbetsplats.

De olika nivåerna på universitet och högskola

1. Grundnivå
2. Avancerad nivå
3. Forskarnivå

Det är ingen stor skillnad mellan universitet och högskola, men på ett universitet har man alltid möjlighet att gå vidare till forskarutbildning när man är klar med sin grundutbildning. Den möjligheten finns inte alltid på högskolan.

Basår

Basår är för dig som saknar särskild behörighet till den utbildning du vill läsa på högskolenivå. Det är en ettårig utbildning på gymnasial nivå som inte ger några högskolepoäng. Däremot kan det innebära att du får en garanterad plats på utbildningen du planerar att gå.

Läs mer om basår på antagning.se (Universitets- och högskolerådet)

Olika sätt att ta en examen

Du kan välja att läsa ett program som leder fram till en examen. Universitetet eller högskolan bestämmer då vilka kurser som ingår i programmet och i vilken ordning du ska läsa dem. Du är då garanterad plats på alla kurser som ingår i det programmet.

Du kan också välja att själv sätta ihop kurser som ger en generell examen. Du väljer då i större utsträckning själv i vilken ordning du läser kurserna.

Vissa yrkesexamina kan du bara få genom att du går ett program, till exempel sjuksköterska eller psykolog.

Studie- och yrkesvägledning

På varje universitet och högskola finns studie- och yrkesvägledning. Dit kan du vända dig om du är intresserad av någon utbildning som de har och de kan också ge dig allmän vägledning om studier på högskolenivå. Studie- och yrkesvägledare har kunskap om utbildningsinnehåll, behörigheter, olika yrken och hur arbetsmarknaden ser ut.

Senast granskad: 2017-06-01
Innehållsansvar: Utbildningsinfo.se