Intervjuer

Här får du möta några studerande som valt olika vägar. Läs vad Rebecka, Cristian, Morgan, Pia och Pontus har att säga om sin respektive utbildning.

Rebecka studerar på komvux

"Det går mycket snabbare fram"

Rebecka Hjort vill läsa till hälsopedagog.

Efter sju år i restaurangbranschen beslöt sig Rebecka Hjort, 27, för att byta bana. Nu har hon precis läst in gymnasiekompetensen på komvux.

Att börja plugga igen efter många år var ett stort steg.
- Ja, man tänkte på det ekonomiska. Och sedan undrade man ju hur man skulle klara studierna. Men när jag väl bestämt mig för att studera längtade jag bara efter att få börja.

Rebecka Hjort hoppade av Medieprogrammet på Kärrtorps gymnasium utanför Stockholm efter två år. Sedan dess har hon arbetat i restaurangbranschen, men kände för ett par år sedan att det var dags för något nytt. Nu har hon hunnit läsa in gymnasiets kärnämnen på komvux, och studerar för närvarande bland annat spanska, psykologi och data på Åsö Vuxengymnasium på Södermalm i Stockholm.

Vad är största skillnaden med att läsa på komvux jämfört med grundskolan och gymnasiet?

- Det går mycket snabbare fram. Här läser man till exempel både A- och B-kurser under en termin. Det är ju tuffare, men man klarar det.

Hur är undervisningen upplagd?

- På svenskan var det mycket bokredovisningar och grupparbeten. På B-kursen hade vi föredrag om en författare. I matte har vi bara prov, men i alla andra ämnen är det gruppredovisningar.

Är det viktigt med betygen?

- Man vill ju ha bra betyg för att man ska komma ihåg vad man lärt sig. Det tror jag är skillnaden med att läsa som vuxen - att man verkligen vill lära sig saker och inte bara läser för "syns" skull.

Vad tänker du göra efter komvux?

- Jag vill läsa till hälsopedagog. Först ville jag bli dietist, men den utbildningen finns bara i Uppsala och det är lite svårt att pendla dit när man har barn.

Cristian satsade på högskolestudier

"Lärarna är jätteduktiga"

De kompetenta lärarna tycker Cristian Seura är en positiv sak med Södertörns högskola.

Alldeles invid pendeltågsstationen i Flemingsberg söder om Stockholm ligger Södertörns högskola. En rad toppmoderna byggnader - högskolan har precis firat tioårsjubileum - och ett stenkast från Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Cristian Seura, 30, är en av Södertörns drygt 12 000 studenter och läser på Europaprogrammet.

- Det är ju lite mindre jämfört med Stockholms universitet. Det känns som om det är mer gemenskap här, allt ligger så nära. Och lärarna är jätteduktiga, i alla fall i historia som jag läst.

Enda nackdelen är väl att det är lite långt bort.

Ettårigt basår

Cristian valde Europaprogrammet för att "knyta ihop" sina tidigare studier till en utbildning. Programmet innehåller ett ettårigt basår - den så kallad DeMoS-kursen - där studenterna läser åtta delmoment inom samhällsvetenskap och humaniora, med särskild tonvikt på Europafrågor. Studenterna väljer själva ett huvudämne om minst 60 högskolepoäng, exempelvis statsvetenskap, sociologi eller - som Cristian - historia.

Har jobbat

Flera av Cristians kursare kommer mer eller mindre direkt från gymnasiet. Själv valde han att ta ett uppehåll från pluggandet några år. Efter studenten har han hunnit göra lumpen, bo i Spanien, resa runt i Sydamerika - där släkten finns - och jobba med säkerhet på Arlanda flygplats och som personlig assistent. Han ser flera fördelar med att ha skaffat sig lite arbets- och livserfarenhet före högskolan.

- Det har bara varit positivt. Att jobba och få in en fast fot någonstans. Om man är väldigt ung och går det här programmet måste man ju komma in i det här med hur man söker jobb efteråt.

Engagerad

Nu är hans liv som student minst sagt hektiskt. Cristian är Europaprogrammets studentrepresentant i det så kallade DeMoS-rådet, där han företräder studenterna i frågor som rör kursinnehåll, lärare och kurslitteratur. Dessutom är han engagerad i högskolans Utrikespolitiska förening och har två extrajobb för att dryga ut den ganska knapra studiekassan. Därtill spelar han trombon och slagverk i tre olika salsaband.

Blir det någon tid över till studierna med så mycket engagemang?

- Det går bra, men det gäller verkligen att ha struktur över sin tid!

Vad vill du göra efter utbildningen?

- Jag har ju spanskan så att jobba för Sverige i Spanien skulle vara helt perfekt? Men annars kan jag tänka mig att forska också, det ligger mig varmt om hjärtat.

Morgan valde en kompletterande utbildning

"Jag vill troligtvis öppna eget"

Morgan Emmertz vill läsa vidare för att bli massageterapeut.

Efter ett drygt tiotal år i restaurangbranschen valde Morgan Emmertz, 30, att satsa på något nytt. Nu har han just utbildat sig till massör på Axelsons Gymnastiska Institut i Stockholm.

- Jag har funderat på att bli massör ganska länge och har "hobbyklämt" på kompisar hemma, säger han.

Flera steg

I lektionssalarna i Axelsons lokaler i centrala Stockholm samsas skolbänkar med särskilda massagebänkar. En klunga skelettmodeller trängs i ett hörn. Morgan Emmertz har precis avslutat det andra steget på skolans massörutbildning - totalt 13 veckors heltidsstudier. Han har nästan bara gott att säga om utbildningen.

- Det är hög standard och väldigt kunniga lärare. Men intensivt - man pluggar mycket. På sex veckor lär man sig både hela skelettet och att ge en ordentlig helkroppsmassage.

Teori varvas med praktik. Skriftliga prov i bland annat anatomi å ena sidan och praktiska övningar där studenterna till exempel ska klara av att hitta en viss muskel i kroppen å den andra. Redan under utbildningens första steg är det dags att börja träna på "riktiga" patienter.

Kostar pengar

Utöver olika massagekurser har Axelsons utbildningar i bland annat zonterapi och friskvård. Utbildningarna är så kallade kompletterande utbildningar. Det innebär att de stöds av staten men ordnas av en enskild utbildningsanordnare och inte av kommun eller landsting. Utbildningarna kostar också pengar. Att läsa till massageterapeut på Axelsons - 21 veckors heltidsstudier - går på runt 50 000 kronor. Morgan Emmertz jobbar just nu heltid i hotell- och restaurangbranschen för att spara ihop till det tredje utbildningssteget med sikte på att bli just massageterapeut.

- Massageterapeuten har mer sjukdomslära än en massör och kan behandla nackspärr till exempel, förklarar han.

Från restaurangbranschen till massör - det låter som ett långt steg?

- Ja, det är väldigt annorlunda. Men det handlar ju om samma sak - att ta hand om människor och få dem att slappna av. Det behövs i dagens samhälle, när så många är stressade och jäktar hit och dit.

Inom vilket område skulle du helst vilja arbeta i framtiden?

- Jag vill troligtvis öppna eget. Och sedan skulle jag definitivt vilja prova att jobba som massör på ett spa. Eller som idrottsmassör kanske, och hänga med ett idrottslag av något slag - det vore jätteroligt!

Pia läser på folkhögskola

"Man hinner se den röda tråden".

Bokstavligen insprängd mellan de gamla fängelsemurarna på Långholmen i Stockholm ligger Långholmens folkhögskola. Fast något fängelse är denna skola minst av allt, enligt Pia Berg, 44, som läser på folkhögskolans allmänna linje.

- Här är en väldigt tillåtande atmosfär. Jag tänker aldrig på till exempel studierektorn som en auktoritet. Och man lär känna varandra mycket djupare på en folkhögskola, vi lever ju så nära inpå varandra.

Pia Berg uppskattar folkhögskolans tematiska arbetssätt.

Ekonomisk linje

För Pia Berg innebar den allmänna linjen på Långholmen återgången till studierna efter 20 år i arbetslivet. Hon gick ut gymnasiets då tvååriga ekonomiska linje 1981 och arbetade sedan i 20 år administrativt på olika företag och som innesäljare, bland annat.

Successivt växte beslutet att läsa på Folkhögskola för att förbereda sig för vidare studier. Nu läser hon bland annat svenska, engelska, matematik och naturkunskap på Långholmen.

Bara tjejer

Många kurser på skolan riktar sig enbart till tjejer och det tror Pia bidrar till den lugna och vänskapliga atmosfären.
- Det är nog delvis därför det är så kul! Vi tjejer jobbar med fingertoppskänsla, "stompar" inte bara in som killar kan göra.

De är 18 kvinnor i klassen, från 20-årsåldern och uppåt. Att alla blir sedda och får positiv respons och uppmuntran från lärarna tycker Pia är det bästa. Liksom det tematiska arbetssättet - studierna sker ofta i form av ämnesövergripande grupparbeten och projekt.

- Det ger en bredare helhetssyn. I grundskolan, gymnasiet och på komvux lär man sig till ett prov, men vad du kommer ihåg dagen efter är oviktigt. Här hinner man se den röda tråden i det man lär sig.

Inget som är negativt?

- Första året kände jag lite att jag behövt mer prov och mätinstrument, men det var nog en osäkerhetssituation - att inte lita på sig själv och sina kunskaper.

Pias äldsta dotter läser in gymnasiet på Södertörns folkhögskola i Haninge. Så till våren blir det "studentexamen" för både mor och dotter.
- Jätteroligt! utbrister Pia entusiastiskt.

Vad händer efter folkhögskolan?

- Jag har tänkt gå en kvalificerad yrkesutbildning för att bli målare med inriktning mot tapetsering. Jag har alltid lagat och snickrat och vill pyssla med ett hantverk där jag får tillverka saker och lösa problem.

Pontus går en kvalificerad yrkesutbildning

"Lärarna kommer direkt från yrkeslivet"

Pontus Holmberg gillar att KY-utbildningen är så praktisk.

Mer praktiskt arbete, en mindre klass och bättre kontakt med lärarna. Det är några skäl till att Pontus Holmberg, 24, valde den kvalificerade yrkesutbildningen "IT - användarstöd" i Norrtälje framför IT-programmet på KTH i Stockholm.

- Skillnaden mot KTH är att där hände det att lärarna själva var studenter. Lärarna här kommer direkt från yrkeslivet och vet vad som finns på marknaden.

Pontus Holmberg läste i ett och ett halvt år på IT-programmet på KTH, men kände efterhand att det blev för mycket teori och hoppade av. På nätet hittade han några KY-utbildningar och fastnade till slut för den tvååriga utbildningen i Norrtälje.

Lärande i arbete

Kvalificerad yrkesutbildning är en utbildningsform som står i nära kontakt med arbetslivet. Studier varvas med LIA, Lärande i arbete, som är en form av arbetsplatspraktik.

Pontus läser olika IT-kurser kombinerat med en del företagsekonomi och marknadsföring. Meningen är att studenterna efter utbildningen ska kunna jobba som till exempel IT-samordnare på företag eller organisationer. Han tycker det mesta med KY har varit positivt.

- Just att utbildningarna är lite kortare och praktiska om man vill fort ut i arbetslivet. Har man ett brinnande intresse för datorer kan man ta en KY-utbildning ganska lätt, det är så flexibelt.

Något som var på bättre på KTH?

- Det är egentligen ingenting jag saknar. De har ju fler elever, här blir det en närmare kontakt med klassen och lärarna. På KTH kunde man vara 200 personer och då lärde man känna kanske fem.

Hur är det att studera i Norrtälje?

- Det är väldigt roligt. Jag bor i en studentlägenhet på Campus Roslagen. Norrtälje är ju en bit från Stockholm, men det finns bra kommunikationer.